onsdag 21 juli 2010

konst

I sommar har jag gått på
  • Zorn museet i Mora. Jag såg akvarellmålningen "sommarnöje" , Sveriges dyraste sålda tavla. De har den på lån där ett kort tag (pg.r av Zornjubileum), sen går den tillbaka till ägaren. Så det var häftigt att se den i närhet. Var inte min favorit dock. Men jag gillar hans akvarellmålningar bättre än hans måleri i olja. Sen tänka sig har han även skulpterat i trä, snideri. Det tyckte jag mycket om.
  • Sliperiet i Borgvik. Vart där hela två gånger. Fantastisk lokal. Häftigt glaskonst. Men framförallt gillade jag foto. Det var en blandning av många konstarter. Mycket som jag gillade, lite som jag ogillade. På det hela kändes det professionellt. Bra för lilla Borgvik att få in kultur.
Hoppas på mer rundturer i sommar.




måndag 19 juli 2010

sätt igång bara..

Jag börjar om här igen.

Jag bara börjar nu.

Jo jag är rastlös. Jag vill så mycket hela tiden, med allt i mitt liv. Det blir så överväldigande mycket.

Idag så har jag ett jobb som kräver fokus. Jag är glad för mitt jobb, bra med pengar. Pengar hjälper förverkliga mina mål. Men tiden för att utvecklas i mitt skapande här och nu finns inte p.g.r. av jobbet. Det är oförklarligt den viljan jag har att uppnå framgång i skapandet, den måste jag lägga på hyllan. det är extremt jobbigt. Sen när jag väl har en ledig stund tar stressen död på skaparglädjen. Stress för att hinna träffa vänner, familj , träna, städa och massa sådant som jag också vill . Ja stress för att det är sommar och att jag måste ta till vara på sommaren. Allt detta ska jag hinna och sedan känna samma passion för skapandet. Men det går inte. Alla måsten i livet tar död på kreativiteten. Att vara kreativ kommer inte på beställning , den glöden och känslan kan komma när som helst och det är då man får vara beredd.

Sen är jag jävligt trött på att bo hemma. Inget fel på familjen. Jag längtar till mitt egna place.

Jag är frustrerad över allt jag vill göra och allt jag inte kan göra än, allt jag måste hinna göra innan jag blir för gammal, allt tid som bara försvinner och som inte förbrukas på ett bra sätt.

Men vafan jag är människa....ja vet.